Pinnkompass är ett logginstrument som användes i äldre navigation för
notering av styrd kurs och seglad distans. [
Konstruktion
Pinnkompassen utgörs av en bräda i ett stycke med en övre del (vanligen rund)
utformad som en kompassros och en undre del (vanligen rektangulär) utformad
som en tabell. Både kompassrosen och tabellen är försedda med hål för
markeringar av kurs respektive fart. Kompassrosen kan ha upp till 32
väderstreckspilar med vardera åtta hål i radie från kompassrosens centrum,
tabellen kan bestå av upp mot 14 vertikala rader med vardera fyra likaledes
vertikala hål. I kompassrosens mitt är åtta snören fästade, försedda med varsin
pligg i den lösa änden. Tabellens motsvarande snören är oftast fäst i brädans
nederdel. Snörena är vanligen av hampa eller lin, pliggarana av ben, trä, bly eller
metalltråd. Pinnkompasser är ofta omålade och enkelt utförda,
ibland monokromt målade och i enstaka fall mycket
dekorativt polykromt målade.
Användning
Arbetspassen på fartygen är indelade i vakter. En vakt utgörs av fyra timmar,
varje halvtimme slås glas i skeppsklockan och rorsmannen noterar i
pinnkompassen vilken kurs man hållit under senaste halvtimmen. Första
halvtimmens kurs noteras genom att sätta en pligg i hålet närmast
kompassrosens centrum i den del av kompassrosen som motsvarar den kurs man
hållit. Den loggade farten i knop noterades en gång i timmen under vakten
genom markering i nedre tabellens knopmarkeringar. Första timmens seglade
distans markerades under aktuellt knoptal i första horisontella raden, kommande
timmes distans i raden nedanför o.s.v. För fartmätningen användes logg, till
exempel handlogg.
Historik
Pinnkompassen antas ha varit i bruk sedan 1500-talet i Nordeuropa och så sent
som på 1930-talet på mindre fartyg på svenska ostkusten. Pinnkompassen
kompletterades med den nedre delen, när skäddlogg och logglas började
användas i början av 1600-talet. Den äldsta kända pinnkompassen är från det år
1658 sjunkna örlogsfartyget Morgonstjernan; denna utgör även ett undantag då
pinnkompasserna i regel främst användes inom handelsflottan.
