Onsala Båtmuseum drivs av en ideell förening

Pamir det sista seglande fartyget som rundade Kap Horn. Målning av Håkan Sjöström.

Senaste nytt från Båtmuseet

Sökning på vår webbplats

Om du vill söka på vår webbplats trycker du som har en Windowsdator på Ctrl och F samtidig. Om du har en Mac klickar du på Cmd och F samtidigt. I båda fallen kommer en sökruta att öppna sig.

Ny rubrik, “Föremålssamlingarna”

Du hittar den längre ner här på startsidan. Vi berättar här om föremålen i våra samlingar. Vi hoppas att du finner det intressant. Vi håller även på med en föremålsregistrering. Vår tanke är att dessa två skall integreras så att du får en komplett bild av vår föremålssamling.

Nyhetsbrev 19 publicerat

Du hittar det under Föreningen>Nyhetsbrev.

Förbättrad tillgänglighet.

Längst ner till höger ser du denna ikon. Om du klickar på den kan du genom att välja olika parametrar anpassa webbplatsen bättre till din synförmåga.

slut på nyheterna

Sommarutställningarna

Klicka på länken så hittar du dem. Tidigare utställningar

Biblioteket

message

Nu går det att söka i vårt nautiska bibliotek här på hemsidan, både efter författare och efter titel. Kom gärna till museet och slå dig ner i vår Läshörna.
Här hittar du biblioteket .

Föremålssamlingarna

NÅGRA AV BÅTMUSEETS FÖREMÅL BERÄTTAR

Föremålsregister (under uppbyggnad)

VÅGDÄMPARE – BS-F 0096

Gjuta olja på vågorna

När man gjuter olja på vågorna dämpar man en upprörd tvist. Uttrycket kommer från oljans egenskaper: den minskar ytspänningen och vattnet lugnar sig.

Historia

Det var något man bokstavligen gjorde förr för att lugna vatten. När det var storm kunde man hälla ut olja för att vågorna skulle bli lite jämnare. Bara lite olja hade tydligen en förvånansvärt stor effekt. I en del länder har livbåtar haft oljesäckar med stormolja som standardutrustning långt in på 1900-talet. Denna metod kan spåras tillbaka till 350 f.Kr. med Aristoteles och till början av 1:a århundradet med Plinius den äldre.

Bølgedemper – Vågdämpare, Larsens Patent, Köpenhamn, ca 1940, BS-F 0096. Foto: B Westenberg.

Beskrivning

Ångfartyg och livbåtar från många länder var tvungna att bära dem fram till slutet av 1900-
talet. United States Maritime Service Training Manual inkluderade stormolja i listan över
allmän utrustning ombord på livbåtar, medan Merchant Shipping Act 1894 föreskrev dem för
brittiska fartyg fram till 1998. Ofta användes vegetabilisk olja eller fiskolja som en billig form
av olja.
Olja har en dämpande effekt på vågor genom att den bildar ett tunt, glatt lager på vattenytan
som minskar friktionen mellan vind och vatten, vilket hindrar vågor från att bildas och växa.
När en våg väl bildas sjunker den genom oljelagret och förlorar energi, och detta förklarar
ursprunget till talesättet "att gjuta olja på vågorna" för att lugna en situation.

Hur fungerar det

Minskad friktion: Oljan skapar en hinna som gör det svårare för vinden att "få tag" i
vattenmolekylerna, vilket minskar energiöverföringen från vinden till vattnet.
Energiabsorption: När en våg slår mot oljelagret sjunker den igenom det. Vatten är
tyngre än olja, så vågen tvingas ner, vilket dränerar mycket av dess energi.
Ytspänning: Oljan minskar också vattnets ytspänning, vilket bidrar till att vattnet
lugnar sig.

Från Wikipedia

OSTINDIEFARAREN GÖTHEBORG – BS-F 0169

Ostindiefarare kräver tålamod

Vi som varit ombord i vecka efter vecka ser det direkt. Och skeppsbyggmästaren själv hymlar inte. – Det är inte Götheborg, jag kallar den för ostindiefararen.

Hur som helst har Åke Carlberg, 77, i Hassungared mellan Lindome och Hällesåker gjort ett ytterst gott hantverk. Hans 37:e modellbygge, och femte ostindiefarare, är klar efter 2 000 arbetstimmar.
– Det är ingen kopia av Götheborg utan av en ostindiefarare i allmänhet. Jag har använt tre kort på skeppet som nu är på väg till Kina, gjort mallar av de riktiga spanten och i övrigt följt Chapmans skisser till Götheborg I, säger Carlberg.
Och visst är hon snygg, riktigt praktfull. Det måste även vi GP-medarbetare, fotograf Hofgren och jag, som trampat Götheborgs däck i två respektive sju veckor, medge.
Modellen är över två meter lång och upp till stormastens topp är det 1,90. Åke Carlberg har nyttjat ek, furu och mahogny. Seglen är tillverkade av bordduk i bomull. Även det pilligaste jobbet, att göra vant, rep, block och dylikt, har han lyckats mycket bra med.

Vilket är svårast

– Allt, det gäller att ha tålamod.
Det första ostindiefararbygget gick av stapeln i Carlbergs garage i Hassungared vid 1990-
talets mitt.
– Jag började bygga den i samband med kölsträckningen av Götheborg, säger han.
Två av de tidigare byggena står tämligen publikt placerade.
– Kungen fick en, lite mindre än den här, i samband med dopet av Götheborg. Den står i Drottningholms slott. Den största modellen har Leif Mannerström på sin restaurang Sjömagasinet.

Ostindiefararens Götheborg på Sjömagasinet i Göteborg. Fotograf okänd.

Det senaste, kanske sista, ostindiefararbygget, som ännu som länge ligger för ankar i Carlbergs källare, ska förevisas på båtmässan i Göteborg den 4-12 februari. Han hoppas att skeppet, liksom sin förebild, ska anlöpa Kanton.
– Någon av Ostindiska companiets sponsorer, kanske Volvo, får gärna köpa den och överlämna den till Kina, säger Carlberg, som drömmer om att sluta sitt alldeles egna ostindiefararprojekt med en sjätte och sista modell.
– Den vill jag ska stå i foajén till Göteborgsoperan.
Åke Carlberg har sjön i blodet. Han är från Skredsvik vid Gullmarn och började seglade skuta som 14-åring. Han har i många år jobbat på Lindholmens varv. Men modellbyggeriet kom igång först för tjugotalet år sedan, då han pensionerade sig. 37 större modeller har det blivit. Utöver ostindiefarare bland annat av ångaren Bohuslän, regalskeppet Wasa och minsveparen Holmön (där han för övrigt tjänstgjort själv).

GP – Dag Fransson, 19 januari 2006.

Efter en kort angöring hos SEKO Sjöfart, Göteborg, ”seglade” hon vidare till Båtmuseet i Onsala där hon sedan 2023 finns på övervåningen efter det att modellen restaurerats.