Fördelarna med ”Heidenstammarna”, öppet pelartorn av järn, var flera. Delarna var standardiserade, vilket innebar att man kunde lägga ut tillverkningen på anbudsförfarande på mekaniska verkstäder och skeppsvarv. Anbuden kunde jämföras, något som resulterade i en attraktiv kostnad. Fyrarna var jämförelsevis lätta, vilket underlättade transporten till byggplatsen samt, på de platser med lös mark (till exempel Sandhammaren), medgav enklare grundläggning med skruvpålsgrund. Tiden för bygget på fyrplatsen var så kort att fyren kunde uppföras under ett sommarhalvår.
Fyrarna kunde demonteras (vilket gjordes med det ena tornet på Sandhammaren fyrplats) och flyttas till annan fyrplats. Så gjordes och blev Pite-Rönnskär med två nytillverkade sektioner. Delarna till fyren göts, bearbetades och varmgalvaniserades. En nackdel med järn är att det rostar och kräver fortlöpande underhåll. Dock har von Heidenstam även konstruerat andra typer av fyrar.
Källa: Svenska Fyrsällskapet, Fyrwiki.